ett litet tack.

Tack för alla peppande kommentarer på det här inlägget och för era kloka tankar. Inlägget var ju väldigt subjektivt, att så här har det varit för oss, att det är först nu under de senaste två månaderna som jag verkligen har börjat tycka om mammalivet. Det har tagit sin lilla tid men nu känns det bra, mycket bra till och med på sina ställen. Även fast det fortfarande är så jobbigt att man sitter på toaletten och lipar har de bra tillfällena tagit ledningen och det tackar vi för.
Så tack för fina och tänkvärda kommentarer, både här på bloggen och på Alamamas.

bild